Det har varit en fullspäckad vecka. Journalister hör av sig. Jag ger intervjuer. Samtidigt som jag sammanställer min nästa bok som kommer i slutet av augusti.
Den kommer att vara något helt annat än Landskap utan karta, men inte alldeles.
Just idag tog jag ledigt för vi hade goda vänner på besök. Första gången vi haft gäster sen i januari.
Det har tagit på oss denna relativa isolering, men bättre sent än aldrig.
Vi drack Pimm´s och åt chips. Inte hummer och rysk caviar exakt, men det kändes ändå som en festmåltid.
Att få skratta, dela anekdoter, prata om tokiga släktingar och roliga gemensamma minnen och kloka tankar, det lyfter en under en pandemi.
Julivädret här i södra Sverige har varit ganska rövigt, mycket blåst och regn, men nu bjuder försynen på tre dagar sol! Och sommarvärme.
Alldeles lagom varmt för mig som inte tål värme så bra.
Och lagom länge.
Perfekt väder för mig som skrivande människa är ju egentligen regn och rusk, eftersom det inte är så lockande då att lämna huset och man slipper distraheras av glittrande hav och ljummen strandsand mellan tårna.
Men nu ska vi njuta, och vara kreativa samtidigt.
Ett projekt för vår lilla familj, som kan bli hur bra som helst.
Var snälla mot varann. Livet är kort och ändligt.
Det enda som spelar någon roll är goda relationer.
